Malin

Visumet är fixad! Jag fick vänta på ambassaden i nästan 4 timmar innan jag fick min intervju och mina papper. Jag var jättespänd innan eftersom tiden jag skulle vara där var innan klockan åtta och jag skulle försöka orientera mig i en storstad jag inte bodde i. Men som tur var hjälpte pappa mig att hitta och jag kom fram några minuter innan åtta.

 

Nu börjar det snart bli dags att plocka fram packningslistan jag gjorde redan i september förra året och ta ner resväskan från vinden. Yey!!

Jag kan inte annat än le varje gång tanken slår mig att detta faktiskt händer. Jag kan inbland skaka av nervositet för det, men samtidigt ler/skrattar jag ändå. Detta är något jag gör för mig, för min egen skull och känner mig bara s lyckligt lottat att få vara med om detta.